Fakta om blyerts
Nu för tiden innehåller blyertspennan inget bly utan grafit som är en typ av kol. Förr var det vanligt med bly eller silverstift som redskap.
I mitten av 1500-talet uppfanns grafiten i England. Denna grafit kunde inte försörja mycket mer än England och i Tyskland uppfanns ett sätt att mala den den sämre tyska grafiten och blanda med olika tillsatser. Detta gav en billig penna men av något sämre kvalitet.
I slutet av 1700-talet uppfann den franska ingenjören Nicolas- Jacques Conté ett sätt att förädla och blanda grafiten, smälta och gjuta den i tunna stänger så att penna av dagens kvalitet kunde framställas. Med olika mycket lera kunde han reglera grafitens svärta/hårdhetsgrad. Denna skala går från 9B, som är den mjukaste(svartaste )grafiten,till 9H som är den ljusaste (hårdaste).
I mitten av 1500-talet uppfanns grafiten i England. Denna grafit kunde inte försörja mycket mer än England och i Tyskland uppfanns ett sätt att mala den den sämre tyska grafiten och blanda med olika tillsatser. Detta gav en billig penna men av något sämre kvalitet.
I slutet av 1700-talet uppfann den franska ingenjören Nicolas- Jacques Conté ett sätt att förädla och blanda grafiten, smälta och gjuta den i tunna stänger så att penna av dagens kvalitet kunde framställas. Med olika mycket lera kunde han reglera grafitens svärta/hårdhetsgrad. Denna skala går från 9B, som är den mjukaste(svartaste )grafiten,till 9H som är den ljusaste (hårdaste).
Uppvärmning
När man vill öva sig att "måla" med blyertspennan det vill säga man tecknar inte linjer utan i stället ytor med olika grå färg, är det bra att värma upp sig med att göra gråskala. Att öva på gråskalan i tio steg är faktiskt krävande, och det går åt en hel del arbete. Detta lönar sig trotts allt .Undan för undan tränar man upp sin förmåga och känsla för vilket tryck man ska använda på pennan.
Att göra gråskala i tio steg är en bra övning för att komma underfund med egenskaperna hos den blyertspennan man använder. Det finns olika sorters blyertspennor som har olika grader av hårdhet. De med högre kvalité kostar oftast en slant men är också roligare att använda. Den vanliga skolpennan brukar dock fungera till det mesta. Fast när det gäller det allra mörkaste ger den inte ifrån sig så mycket svärta som man skulle önska.
Att teckna
Att teckna går i allmänhet till så här:
Först tecknar man av "storformerna" det innebär att man försöker teckna in någon slags kontur runt föremålen utan att bry sig så mycket om att vara exakt eller teckna några detaljer.
Sedan är det lämpligt att börja med att få till konturer av detaljer utan att bry sig om skuggor, texturer eller vad som ska vara svart, grått eller vitt.
Nästa steg är att få till de mörkaste partierna, Sen kommer alla gråskalorna och texturer, det vill säga att man får fram olika känsla av material i bilden. Det allra sista är att rätta till kontrasterna så att skillnaden mellan det mörkaste och det ljusaste blir tydligt.
När man vill öva sig att "måla" med blyertspennan det vill säga man tecknar inte linjer utan i stället ytor med olika grå färg, är det bra att värma upp sig med att göra gråskala. Att öva på gråskalan i tio steg är faktiskt krävande, och det går åt en hel del arbete. Detta lönar sig trotts allt .Undan för undan tränar man upp sin förmåga och känsla för vilket tryck man ska använda på pennan.
Att göra gråskala i tio steg är en bra övning för att komma underfund med egenskaperna hos den blyertspennan man använder. Det finns olika sorters blyertspennor som har olika grader av hårdhet. De med högre kvalité kostar oftast en slant men är också roligare att använda. Den vanliga skolpennan brukar dock fungera till det mesta. Fast när det gäller det allra mörkaste ger den inte ifrån sig så mycket svärta som man skulle önska.
Att teckna
Att teckna går i allmänhet till så här:
Först tecknar man av "storformerna" det innebär att man försöker teckna in någon slags kontur runt föremålen utan att bry sig så mycket om att vara exakt eller teckna några detaljer.
Sedan är det lämpligt att börja med att få till konturer av detaljer utan att bry sig om skuggor, texturer eller vad som ska vara svart, grått eller vitt.
Nästa steg är att få till de mörkaste partierna, Sen kommer alla gråskalorna och texturer, det vill säga att man får fram olika känsla av material i bilden. Det allra sista är att rätta till kontrasterna så att skillnaden mellan det mörkaste och det ljusaste blir tydligt.